Akademisk text: akademiskt skrivande exempel
Akademisk text struktur
Medicinsk Ordbok Opersonligt språk En akademisk text förväntas huvudsakligen handla om ämnet och i mindre utsträckning om dig och dina subjektiva tankar, känslor och åsikter. Exakt hur opersonlig texten måste vara beror på vilken slags text du ska skriva. Texter där du förväntas skriva opersonligt är exempelvis laborationsrapporter och examensarbeten inom medicin respektive omvårdnad. Du kan göra texten att ersätta de personliga pronomena jag, vi, oss, min, vår med olika omskrivningar. En typ av omskrivning är att byta ut aktiva verbformer mot passiva. Andra sätt att göra texten opersonlig är att använda nominaliseringar, infinitivfraser och opersonliga konstruktioner, till exempel "det finns". Om du vill fördjupa dig Att göra texten opersonlig Örebro Universitetsbibliotek Precision En akademisk text bör kommunicera innehållet så klart och tydligt att läsaren slipper gissa vad skribenten egentligen menar. Försök därför vara så precis som du kan när du skriver.
Akademisk text:
Akademiskt skrivande
This page in English Strukturen i akademisk text En akademisk text bör ha en tydlig struktur som framhäver innehållet och visar samband mellan enskilda textdelar. Eftersom strukturen är förväntad, effektiviserar den både läsning och skrivande. Följ därför uppgiftsanvisningar och mallar du får i kursen, för att organisera ditt stoff, men lägg också ned tid och omsorg på att signalera strukturen. Nedan får du mer vägledning. Innehållet i akademiska och vetenskapliga texter organiseras på ett särskilt sätt, som tar hänsyn till läsarens behov av att kunna orientera sig i texten och snabbläsa den. Struktureringsarbetet sker på flera nivåer. Textens övergripande struktur — disposition — avser textens indelning i kapitel och avsnitt, vilket blir allt viktigare ju längre text du skriver. I enskilda avsnitt är styckeindelning en viktig struktureringsprincip, men strukturarbetet bör fortsätta även inuti varje stycke. Där påverkas läsbarheten av hur meningarna följer på varandra, hur informationen i dem ordnas samt hur sambandet inuti stycken och meningar markeras.
Ord att undvika i akademisk text
Läs mer om ordföljd i huvudsatser och bisatser i: Funktionell svensk grammatik av Maria Bolander, Liber Handbok i svenska som andraspråk av Claes Garlén och Gunlög Sundberg utarbetad av Språkrådet , Norstedts Direkta frågor är huvudsatser. De innehåller antingen ett frågeord när, var, hur etc. Var ligger biblioteket? Ligger biblioteket i närheten? En indirekt fråga däremot inleds av till exempel Jag undrar Jämför med de direkta frågorna i exemplet ovan, där verbet kommer före subjektet. Jag undrar var biblioteket ligger. Jag behöver veta om biblioteket ligger i närheten. Indirekta frågor är vanliga i skrift och skapar en formellare ton än direkta frågor. Det har ännu inte avgjorts vem som har skrivit den bästa uppsatsen och vilket pris vinnaren får. När priset delas ut och vad det består av vet ingen i dagsläget. Tänk på följande i indirekta frågor: Sätt subjektet före verbet. Fyll subjektets plats. Hur många kommer i morgon? Ändra person och verbtempus vid behov.
Strukturen i akademisk text
Det är viktigt att akademiska texter känns just sammanhängande. Om texten går att sammanfatta i ett stycke har den ett tydligt kärnbudskap. Då är chansen större att du också har en röd tråd. Det som sedan krävs är att du håller dig till ämnet. Det ska inte finnas en enda mening i texten som inte på något sätt har med kärnbudskapet att göra. Disposition En akademisk text är oftast strukturerad så att det övergripande och generella kommer före det mer specifika och detaljerade. Det är lätt att se om du jämför de här exemplen: Börjar med detalj Börjar med det övergripande Mustafa kom till Sverige hösten Han hade då varit på flykt i två år. Med konflikten i Syrien har antalet människor på flykt ökat markant, men det var först som Europa började se och känna av konsekvenserna. I rapporten Källkritik för Internet diskuterar Göran Leth och Torsten Thurén hur källkritiska metoder kan appliceras vid internetanvändning. Det är många som forskat kring just ämnet källkritik där olika trender inom ämnet diskuterats.