Körtlar i lungorna: sarkoidos lymfkörtlar
Sarkoidos dödlighet
Dessa kallas knölros erythema nodosum och ses hos kvinnor oftare än hos män, medan besvär från fotlederna är vanligare hos män. Allmän sjukdomskänsla och feber förekommer ofta, ibland även torrhosta och tryckkänsla över bröstet. Vid typiska tecken på Löfgrens syndrom brukar läkaren skicka patienten till lungröntgen. Röntgenbilderna hos en patient med syndromet visar förstorade lymfkörtlar vid luftrörens förgreningar i båda lungorna. I en del fall syns också infiltrat, det vill säga fläckvisa förtätningar, i lungvävnaden. Löfgrens syndrom klingar oftast av inom ett antal månader utan att sedan återkomma. Det sker framför allt hos patienter som har en speciell HLA-typ. Det innebär att de har en speciell variant av den receptor som kallas HLA och som finns på cellernas yta. Icke-Löfgrens syndrom Hos flertalet patienter med icke-Löfgrens syndrom uppkommer symtom på sarkoidos långsamt. Tecken på sjukdom kan vara torrhosta, trötthetskänsla, andfåddhet och ibland viktnedgång, men den är sällan kraftig.
Körtlar i lungorna:
Cystisk fibros
Symtomen beror på att de slemproducerande körtlarna i kroppen inte fungerar normalt. Körtlarna utsöndrar ett alltför segt visköst slem som framför allt påverkar lungorna och mag-tarmkanalen. Detta leder till andningsbesvär, infektioner i lungorna och svårighet att tillgodogöra sig maten. Ett annat tecken på cystisk fibros är ovanligt salt svett. Cystisk fibros har en stor variation i svårighetsgrad och symtom. Första tecknet på sjukdomen kan visa sig redan hos det nyfödda barnet som ett stopp i tarmen, men det kan också dröja till vuxen ålder innan diagnosen ställs. Hos vuxna kan upprepade övre och nedre luftvägsinfektioner, bukspottkörtelinflammation och manlig infertilitet föranleda utredning av cystisk fibros. Sjukdomen är fortskridande, vilket innebär att man gradvis blir sämre, men försämringen går att fördröja. Med läkemedel, bra kost med extra tillsats av fleromättat fett och vitaminer, andningsgymnastik och fysisk träning går det att fördröja de konsekvenser det sega slemmet har för kroppens olika organ.
Sarkoidos och alkohol
Akuta symptom med inflammerade, ömmande eller värkande ljuskänsliga ögon förekommer också, men de räknas inte som en del av Löfgrens syndrom och sjukdomsutvecklingen är i dessa fall mindre förutsägbar. Smygande symtomdebut Hos patienter med smygande debut uppstår ofta successivt en uttalad trötthet, torrhosta och ibland andfåddhet. Den andfåddhet som vissa upplever kommer successivt och upplevs först framför allt vid ansträngning. Kroppstemperaturen kan vara lätt stegrad. Symptomen kan kvarstå i åratal. Hur ställs diagnosen sarkoidos? Fynden kan föranleda ytterligare undersökning med skiktröntgen datortomografi för säkrare diagnostik. Bronkoskopi Om lungröntgen visar tecken på sarkoidos görs vanligen bronkoskopi. Det innebär att man via näsan för ner ett smalt, böjligt fiberoptiskt instrument till lungorna. Olika typer av vävnadsprov kan då tas för att ytterligare säkra diagnosen. I mikroskop kan granulomförändringar ses. De utgörs av en speciell anhopning av inflammatoriska celler och styrker sarkoidosdiagnosen.
Sarkoidos stadium IV DT thorax DT thorax visar typiskt symmetrisk lymfkörtelförstoring och peribronkovaskulärt lokaliserade nodulära förändringar. DT-bilderna används inte för stadieindelning, den görs på konventionell lungröntgen. Statistiskt sett har patienter med stadium I störst chans för spontan utläkning men ett högre stadium innebär inte per automatik sämre prognos. För att följa funktionsutvecklingen förespråkar många att främst FVC följs. Ofta förekommer även bronkiell hyperreaktivitet. Histologisk eller cytologisk diagnos Bör alltid eftersträvas. Biopsi av knölrosförändringar rekommenderas inte, däremot biopsi av andra hudförändringar ex bruna plaque, subkutana papler, ärr som ändrat karaktär. Förstorade ytliga lymfkörtlar, exempelvis på halsen och i ljumskar fasta, oömma , är oftast lättillgängliga för punktion eller biopsitagning. Att extirpera en hel körtel skärper diagnostiken. Eftersom majoriteten av patienterna har förändringar intrathorakalt rekommenderas att flertalet genomgår fiberbronkoskopi med bronkoalveolärt lavage BAL.