Kvinnor järnåldern: vikingar fakta
Vikingar historia
När hennes grav grävdes ut på talet hittades redskap för jakt och fiske. Arkeologerna trodde att de hittat en mansgrav. Men senare analyser av skelettet visar att det var en kvinna. Redskapsfynden tyder på att kvinnor under stenåldern gick på jakt, något som bekräftas av andra gravfynd, bland annat från Gotland. Vi vet att hon var cm lång, spensligt byggd och ungefär 40—45 år gammal när hon dog. Hennes skelett berättar om att hon fött ett antal barn. Vi vet också att hennes liv var helt annorlunda än det vi lever idag. Genom enstaka gravar och andra fynd kan vi måla upp en möjlig bild av livet på stenåldern. Skelettet av kvinnan från Barum, Kiaby socken i Skåne, inventarienr: Vid hennes vänstra sida syns en pilspets och en benmejsel. Naturligt smarta Kvinnan från Barum, och den grupp människor hon levde och bodde med, var jägare, fiskare och samlare. De följde naturens skiftningar och årstider för att hitta det bästa jaktbytet, det bästa fisket och de bästa bärmarkerna.
Kvinnor järnåldern:
Kvinnor under vikingatid
Vikingatidens kvinnor Vikingatidens kvinnor Vikingatidens kvinnor betraktades i det närmaste som jämbördiga med männen. Kvinnor kunde vara allt från husmor och prästinna till gårdens överhuvud, köpman, hantverkare, piga och så vidare. Den nordiska kvinnans starka ställning väckte stor uppmärksamhet och förvåning hos utländska handelsmän som besökte Norden. I deras berättelser framgår att kvinnor kunde vara både hantverkare och landägare. När sedan kristendomen bredde ut sig i Norden minskade kvinnans status. M Bild: Wolfmann Liksom i andra äldre tider var vikingatidens kvinnor i första hand mammor, mostrar, systrar och mormödrar som ägnade sig åt att ta hand om barnen, ordna med mat, städa, tvätta, sköta djuren, mjölka, arbeta med jordbruk, väva kläder och så vidare. Sporadiskt ur några samtida källor En spansk diplomat som i mitten av talet besökte Norden träffade en drottning som han fann mycket tilldragande. Kvinnan var inte sen att besvara hans uppvaktning, och de inledde ett intimt förhållande.
Vikingar utseende
Järnålder f. Kr — e. Kr Spara Dela Järnåldern kom att innebära stora ekologiska förändringar i Norden. En ändrad livsföring och nya behov hos människorna ändrade landskapsbilden samtidigt som nya växter introducerades. Spår efter denna omställning finns fortfarande kvar i dagens kulturlandskap. Ett föränderligt landskap Vid järnålderns början, ca — f. Regnmängderna ökade och årsmedeltemperaturen sjönk. Den slutliga övergången till ett fuktigare och kyligare klimat, i princip det klimat vi har idag, var ett faktum. Kring år 0 låg havsnivån i Mälardalen omkring 10 m högre än idag. Genom landhöjningen blottlades nya marker som var lämpliga som våtängar. Vid vikingatidens slut hade havsnivån sjunkit till ungefär 5 m över dagens nivå. Mälaren utgjorde då fortfarande en vik av Östersjön. Människornas alltmer intensiva utnyttjande av allt större jordarealer för sådd och bete kom allt eftersom tiden gick att medföra betydande förändringar i vegetationen.
Järnålderns natur och människor
Sök Kvinnor under vikingatid Många tror att vikingatiden var en mansdominerad tid. Att väpnade män i krigsskepp styrde och ställde, skapade kungariken och plundrade kloster, medan kvinnorna satt hemma på gården och spann. Arkeologin och de skriftliga källorna visar en annorlunda bild. Vikingatidens gravar säger att män och kvinnor hade olika symboler och roller, men att det fanns rika och mäktiga personer av båda könen. Vid Köpingsvik på Öland stod ett mäktigt gravbål vid slutet av talet. På bålet brändes en död kvinna i en fantastisk smyckeutstyrsel med bland annat olika bronsspännen och pärlor i mängd. Troligen låg hon i ett skepp. På gravbålet fanns många djur och kanske en offrad man. Graven har grävts ut arkeologiskt och man hittade spår av häst, nöt, gris, får, hund, katt, björn och kyckling. I graven fanns bland mycket annat en orientalisk kanna och ett bronsfat från Västeuropa. Redan detta visar att den begravda kvinnan var en utpräglad aristokrat.