Växthusgaser i atmosfären: hur fungerar växthuseffekten
Växthusgaserna
Klimatförändringar Växthusgaserna Kännetecknande för de gaser som bidrar till ett varmare klimat är att de släpper igenom den kortvågiga strålning från solen som når jorden, men förmår att delvis absorbera den värmestrålning som jordytan sänder ut. Av nuvarande klimatpåverkande utsläpp svarar koldioxid för cirka 76 procent av effekten, följd av metan, cirka 16 procent, samt lustgas 6 procent och fluorerade gaser 2 procent ozonets klimatpåverkan ej medräknad. De olika gaserna presenteras nedan. Hur de kan jämföras med varandra framgår av faktarutan. De årliga antropogena utsläppen av växthusgaser grupperade efter gaser Halten var år var cirka 44 procent högre, ppm. Ökningstakten uppgår till ppm per år. Utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen, cementproduktion och andra industriella processer är den största källan till de globala utsläppen av växthusgaser. För närvarande står de för cirka 68 procent av de totala utsläppen och uppskattades till 36,2 GtCO2 Väl utsläppt från fossila lager är koldioxiden mycket långlivad i atmosfären och påverkar klimatet under lång tid framåt.
Växthusgaser i atmosfären:
Växthusgaserna - koldioxid, metan och lustgas
Vad är växthusgaser? Senast uppdaterad: Växthusgaser är ett samlingsord för de gaser som bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Växthuseffekten är den värme som atmosfären förser jorden med. De fyra växthusgasutsläppen som bidrar mest till växthuseffekten är koldioxid, metan, dikväveoxid och F-gaser. All energienergi: som värmer jorden kommer från solljus. Det ljus som når atmosfären har generellt för hög energienergi: för att absorberas. Stora delar av solljuset når därför ned till jordytan. Energin som når jordytan absorberas och återsänds som värmestrålning mot rymden. Vissa ämnen, så kallade växthusgaserväxthusgaser:, kan absorbera värmestrålningen och skicka ut den i olika riktningar. En del energienergi: skickas ut till rymden och en del tillbaka till jorden. Denna process kallas växthuseffektenväxthuseffekten: och är nödvändig för liv på jorden. Utan växthuseffektenväxthuseffekten: hade medeltemperaturen på jorden varit ca 35 grader kallare.
Naturliga växthuseffekten
Genom växthuseffekten stannar en del av solens värme kvar på jorden - likt värmen i ett växthus. Växthuseffekten Växthuseffekten är ett sammanfattande begrepp för växthusgaserna t. En stor del av solens värmestrålning reflekteras vanligtvis från jordens yta tillbaka till rymden. Men växthusgaserna absorberar en del av värmestrålningen och binder den på jorden. Växthusgaserna kan liknas vid glaset i ett växthus där solens värme absorberas på ett liknande sätt. Utan en naturlig växthuseffekt skulle liv inte vara möjligt på jorden. Det skulle vara alldeles för kallt. Men under de senaste århundradena har även en onaturlig växthuseffekt tillkommit. Den är orsakad av oss människor som allt sedan den industriella revolutionen har maximerat energiförbrukningen och därmed användandet av fossila bränslen stenkol, olja och naturgas , vilket har lett till ett ökat utsläpp av växthusgaser främst koldioxid i atmosfären. Följden är att temperaturen i atmosfären har höjs.
Koldioxid i atmosfären historiskt diagram
Dela De tre viktigaste växthusgaserna som mänsklig aktivitet ger upphov till är koldioxid, metan och lustgas. Koldioxid är den gas som bidragit mest till den uppvärmning vi ser idag och orsakas av användning av fossila bränslen. De största källorna till växthusgaser inom jordbruket är dock metan från idisslarnas fodersmältning, från stallgödsel och risodling, och lustgas som bildas när kväve omvandlas i marken samt vid tillverkning av konstgödselkväve. Nettoutsläppen av koldioxid måste minska ned till noll på sikt för att klimatmålen ska nås medan det räcker med att stabilisera metanutsläppen, fast på en lägre nivå än idag. Genom förbränning av fossila bränslen, olja, kol och naturgas, och förändrad markanvändning, till exempel avskogning, har koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökat kraftigt under de senaste åren. Inom jordbruket används fossila bränslen till exempel i form av diesel i traktorer och olja i torkanläggningar. Störst andel av metanutsläppen kommer från idisslarna nötkreatur och får vid deras fodersmältning.