Divertiklar: huskur tarmfickor
Divertikulit ont i ryggen
Med divertiklar avses utbuktande fickor i tarmväggen. Utbuktande ficka i tarmväggen Divertiklar är relativt vanliga i tjocktarmen. De förorsakar i vanliga fall inga symtom och kräver inte behandling. I första hand bör man ta hand om tarmens goda funktion och till det lämpar sig fiberpreparat. Ibland kan en divertikel inflammeras och då talar man om divertikulit. Symtomen för inflammationen är vanligen smärta nertill på vänstra sidan av magen och feber. På sjukhuset kontrollerar man inflammationsvärdena. Om patienten inte tidigare har haft inflammationen, säkerställs diagnosen genom en bilddiagnostisk datortomografiundersökning. Om det är fråga om en upprepad inflammation, behövs datortomografi endast vid utredningen av exceptionellt kraftiga symtom. Behandling av divertikulit Behandlingen beror på symtomens svårighetsgrad och fynden vid datortomografin. Största delen av divertikuliterna är okomplicerade, vilket betyder att inflammationen inte har förorsakat tarmperforation eller bölder.
Divertiklar symtom
Kategorier: Allmänt Divertiklar är små tarmfickor i tjocktarmens vägg. Oftast känner man inte av dem alls, men om de blir inflammerade kan man få feber och ont i magen. Rött kött och fet mat ökar risken för inflammation, medan frukt och grönt minskar risken. Divertiklar är små fickor på tjocktarmen som uppstår när muskellagret i tarmväggen ger efter. Slemhinnan kan då bilda som en ficka eller blåsa, som sträcker sig in genom tarmväggen och buktar ut utanför tarmen, in i buken. Oftast sitter divertiklarna på nedre delen av tjocktarmen nere till vänster i magen. De flesta är symtomfria Orsaken till att divertiklar uppstår är inte helt klarlagd, men från tvillingstudier vet man att genetiska faktorer spelar en viss roll. Hittills har man dock inte hittat någon specifik genförändring som skulle öka risken. Förekomsten av divertiklar, vilket kallas divertikulos, ökar med åldern, sannolikt för att bindväv och muskulatur förslappas.
Vårdgivare Skåne
Att äta mat med lite fibrer Att röka Risken att få tarmfickor ökar också ju äldre du blir. Prova gratis Symtom för tarmfickor Vid en koloskopi, en kameraundersökning av tjocktarmen, kan man hitta tarmfickor eller divertiklar. Är divertiklarna fler till antalet kallas tillståndet divertikulos och blir det inflammation i dem heter det divertikulit. Några enstaka divertiklar behöver inte ge symtom alls, medan det hos andra ger upphov till återkommande inflammationer med feber och värk som behöver hävas med antibiotika och samtidig tarmvila då man ofta får dropp eller flytande kost. Grunden i behandlingen av divertikulit är tarmvila. Om det är en mycket lindrig divertikulit kan man i samråd med sin läkare eller dietist behandla tarmfickorna med flytande kost under en kortare period och sedan trappa upp till mat med normal konsistens. Efter utläkning ska man fortsatt ha en kost rik på frukt och grönsaksfibrer, motionera och använda bulkmedel vid behov.
Divertiklar
Elektrolytstatus inklusive kreatinin Urinsticka CT-buköversikt - ger upplysning om fri gas vid perforation, har i stort sett utgått till förmån för primär CT CT-buk, se nedan Ultraljud buk Datortomografi av buken har blivit den viktigaste undersökningen vid divertikulit. Sensitivitet och specificitet är acceptabla. Vid CT buk finner man divertiklar och ibland lumenförträngning. Vid inflammation ses stråkiga förändringar i omgivande fettväv. Fri gas ses väl. Undersökningen är också viktig ur differentialdiagnostisk synvinkel. Ultraljud buk kan vara ett alternativ där kompetens finns. Indikationer: Korttidsbehandling av jetlag hos vuxna. Insomni hos barn och ungdomar 6—17 år med ADHD där sömnhygienåtgärder har varit otillräckliga. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Melatonin kan orsaka dåsighet. Melatonintabletter ska därför användas med försiktighet om det är sannolikt att effekterna av dåsighet medför säkerhetsrisker.