Gulblommande ogräs: stånds förväxling
Värsta ogräset
Skriv ut Stånds är ett besvärligt ogräs eftersom den innehåller giftiga alkaloider som ger olika förgiftningssymptom hos djuren. Stånds Senecio jacobaea L. Den blommar från juni till september med gula blommor. Bladen är mörkgröna och flikiga. Växten kan bli cirka en meter hög. Stånds finns framför allt i Sydsverige men även längs norrlandskusten. Den trivs i näringsfattig mark och finns oftast på sandig, grusig gräsmark och i betesmarker, vägkanter, skogsbryn, vallar och banvallar. Stånds orsakar problem när den etableras på betesmarker. Friska plantor av stånds är beska och osmakliga men betesdjuren kan ändå beta dem. På magra beten ökar risken att djuren börjar beta av stånds. När växten är torkad finns giftet kvar, men den beska smaken försvinner. Djur kan därför få i sig giftet via avslagna torkade plantor som lämnats kvar på betet. Stånds är ett ogräs som är farligt för betesdjur. Symtom på förgiftning Ett tidigt symtom på att djuren har ätit av stånds är att de saknar aptit.
Identifiera ogräs
Åkerfräken, Equisetum arvense Trivs i alla jordar som har nära till grundvatten. Karaktäristiska, ljusgröna och granlika, ca 30 cm höga bladställningar. På våren kommer sporbärande, gulbruna ax, som också sprider växten. Kallas också rävrumpa. Ett mycket djupt och välförgrenat rotsystem. Sporsamling av åkerfräken. Åkertistel, Cirsium arvense Trivs i alla jordtyper. Pardelade, taggade, grågröna blad. Upprätt växtsätt med små, lilarosa tistelblommor i juli-september. Djupgående rotutlöpare. Sprider sig också med frön. Småplanta av åkertistel. Åkervinda, Convolvulus arvensis Trivs bland bärbuskar, i rabatter och köksland i kalk- och näringsrik jord. Slingrande växtsätt med pilspetsformade blad och ljusrosa blommor i juni-september. Rikt förgrenade, underjordiska rötter och stamdelar. Förökar sig också med frön. Fröplanta av åkervinda. Stationära ogräs Stationära ogräs kallas de som är platsbundna och fleråriga. Flera sprider sig också med frön.
Vanliga ogräs – känner du igen dem?
Men du kände förmodligen igen ogräset, dom flesta av oss brukar få in sånt i trädgården ibland. Men det kan kanske vara kul att veta lite mer detaljer! Svalörten, Ranunculus ficaria, är ett litet ogräs som sprider sig snabbt under jord. Den bildar täta mattor med piggt gula blommor. Lyckligtvis vissnar bladmassan ner nästan med en gång så fort växten blommat klart och därefter kan andra växter ta vid. Växten blir bara cm hög, och bladen ännu lägre, men den växer med långa rankor över markytan. Det finns även odlade former av svalört med grönvita eller kopparröda blommor. Jag tycker att det är ett vackert åtminstone piggt inslag i "vilda rabatter" som vår numera nedlagda "långrabatt" - alltså får det vara kvar. Snacka om att man ändrat sig, förr fick det inte finnas ett enda ogräs någonstans. Men det var på den tiden man bodde i Stockholm och tomten var på kvm, med nästan kvm mitt ute på landet har man fått tänka om lite. Bellis - tusensköna - som en del tycker är jättevackert, men som jag har svårt för.
Gulblommande ogräs:
Känn igen 16 vanliga ogräs
Kan bli upp till 50 cm högt och blommar från maj till oktober. Kvickrot sprids snabbt via vita, tjocka underjordiska rötter som kan vara flera meter långa och svåra att gräva upp. På sommaren växer gulgröna blommor ur toppen av stjälken, med små blad. Bekämpa kvickrot genom att gräva bort rötterna och alla små delar, utan att sprida vidare frön. En välmående och tät gräsmatta är viktigt för att kvickrot inte ska etablera sig. Bekämpa maskrosor så tidigt som möjligt och innan det blommar eftersom rötterna kan växa riktigt djupt och fröna sprids med vinden. Se till att knipsa bort alla blommor och knoppar, även de gröna, eftersom de knopparna eftermognar om de läggs i komposten. Då hindrar du all fröspridning inom din tomt. Har du etablerad maskros i gräsmattan är det bäst att ta bort plantan, när den är som frodigast. Då har maskrosen satsat massor av energi på att växa till sig och rötterna är nu ganska försvagade. Ett långt maskrosjärn måste till för att nå den långa roten.