Sverige import: import export
Sveriges största exportföretag
Sveriges export- och importprodukter Senast uppdaterad: Svensk varuexport består i hög grad av industrivaror, såsom fordon, maskiner och skogsindustriprodukter. Exempel på stora importvaror är olja, bilar samt el- och teleprodukter. Tjänstehandeln domineras av olika slags affärstjänster, tekniska tjänster samt resor och transporter. Cirka 35 procent av den svenska varuexporten utgörs av maskiner och transportmedel. Hit räknas bland annat exportexport: av telekomprodukter. Sveriges basindustribasindustri: svarar också för en betydande del av den svenska varuexporten. Till basindustrin räknas skogsindustrin, stål- och gruvindustrin samt den kemiska industrin. Viktiga importvaror är exempelvis el- och teleprodukter, livsmedel och personbilar. Olja är annan mycket stor importvara, både råolja och raffinerad olja mineraloljor. Över tid har dock det svenska oljeberoendet minskat. År motsvarande oljeimporten över 20 procent av det totala varuimportvärdet.
Statistik utrikeshandel
Export och import Senast uppdaterad: Sverige är ett mycket handelsberoende land. År motsvarande värdet av all export från Sverige cirka 55 procent i relation till BNP. Denna andel är betydligt högre nu än i början av talet. År motsvarande värdet av all exportexport: cirka 55 procent i relation till BNP. Exporten av varorvaror: är större än tjänstertjänster:, men tjänstehandeln har vuxit snabbare än varuhandeln. Importen av varorvaror: och tjänstertjänster: ligger på en något lägre nivå än exporten. Sverige har en omfattande handel. Det är naturligt eftersom Sverige är ett litet land som. Vi saknar därför olika råvarorvaror: som vi behöver, samtidigt som vi har ett överflöd av andra råvarorvaror:. Genom att handla med omvärlden kan sådana obalanser motverkas. Utrikeshandeln sker inte bara för att kompensera skillnader i råvarutillgångar. Idag är produktionsprocesser ofta fragmenterade. Produkter som vi kan uppfatta som svenskproducerade innehåller många gånger komponenter från en rad länder.
Sveriges export- och importprodukter
Jordbruksverket sammanställer regelbundet statistik över Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel. Statistiken som visas är en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån. Basfakta om Sveriges handel med livsmedel Vi importerar mer än vi exporterar Sett över de senaste 10 åren importerar Sverige i genomsnitt närmare 70 procent mer jordbruksprodukter och livsmedel än vad vi exporterar. Under de senaste åren har denna siffra dock minskat och ligger i dagsläget på ungefär 60 procent. Den värdemässiga importen och exporten ökar normalt sett varje år. En betydande del av importen utgörs av produkter som vi inte producerar själva, som till exempel citrusfrukt, bananer, soja och kaffebönor. Vi importerar dock också en hel del produkter som direkt konkurrerar med den svenska produktionen. Exempel på det är kött, vissa slags frukter och grönsaker, samt mejeriprodukter. Vi handlar mest med andra EU-länder Nästan all vår import av livsmedel kommer från andra EU-länder, fram för allt från Danmark, Nederländerna och Tyskland.
Tullverket import
Livsmedel och levande djur: Inkluderar olika former av livsmedel som kött, fisk, frukt och kaffe utöver import av levande djur. Mineraliska bränslen, smöroljor och elström: Till stor del mineraloljeprodukter, rå eller raffinerad. Produkter av kemiska och närstående industrier: Däribland medicinska och farmaceutiska varor samt plast i bearbetad och obearbetad form. Bearbetade varor, i huvudsak efter material: Innefattar sådant av järn och stål samt av andra metaller och varor av mineraler. Maskiner och apparater samt transportmedel: Inbegriper bland annat fordon för vägar tillsammans med sådant som kontors- och industrimaskiner samt olika former av elektroniska apparater tv:n m. Import av tjänster Även om tjänsteimporten inte är lika stor som varuexporten är den långtifrån obetydlig till följd av köpta affärstjänster, utrikes resor och internationella transporter. Även IT-relaterade tjänsteköp inkluderas, exempelvis datatjänster som växt kraftigt under talet med den allmänna digitaliserings- och teknikutvecklingen.